kajlungsimitthjarta.blogg.se

I slutet av 2008 kunde jag titulera mig som husägare, endast 20 år gammal, av olika orsaker. Först som 24-åring orkade jag börja ta tag i huset och skapa mig en framtid. Även det av olika orsaker. Följ med mig i med- och motgångar med framtidsångest, familjefejder, pengafrågor, renoveringar och min sjukdom Alopecia Areata. Nu är det MIN tur att skapa mig en framtid!

Julstök och en massa minnen

Kategori: Biografi

Idag fick jag jag äntligen orken att ta hand om hyllarna i vardagsrummet. Dem blev både avdammade och pyntade med juldukar. Alla andra år har jag gjort det några dagar innan julafton med andan i halsen...
 
Jag passade på att rensa hyllorna lite också. Har bestämt att jag ska möblera om i vardagsrummet samtidigt som jag städar bort julen, vilket brukar bli i februari/mars... Eller när granen börjar barra! Det kan va bra att börja rensa lite efter hand. Jag sparar allt för mycket, mest för att jag är rädd att om jag gör mig av med något så kanske även minnena med mamma och pappa försvinner. Att minnena sitter i prylarna har jag intalat mig själv. Aldrig kasta något, aldrig ändra om. Det har blivit som en försvarsmekanism - så länge jag har kvar allt precis som vanligt, så fortsätter det att vara som vanligt. Men det är inte som vanligt, det är helt annorlunda och det kommer det att förbli. Så nu kommer jag bara spara det som är mitt och det som jag faktiskt vill ha, inte för att det är det som har minnet. Utan det är jag som har minnet inom mig. Inga prylar behåller minnena, det är våra hjärtan som gör det.
 
Så i vår blir det makeover nere i vardagsrummet. Jag har har inte råd med att tapetsera om, måla om eller nya möbler. Men jag har orken att flytta lite möbler, kanske byta ut lite småsaker och ändra lite tavlor. Vilket är just vad jag ska göra. Ååh, vad jag längtar!!! Vet på ett ungefär hur jag vill ha det och har börjat leta efter en ny soffa. Eller rättare sagt begagnad då jag inte har råd med en ny soffa, men verkligen behöver en annan än den jag har! I sinom tid så kanske det börjar kännas lite mer som "mitt" hem! :)
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: