Alopecia Areata
Kategori: Alopecia Areata
För ungefär ett år sen så fick jag för allra första gången en diagnos. En slags stämpel som jag kommer att ha för resten av mitt liv. Jag heter Sara och jag har Alopecia Areata.
Alopeci Areata betyder fläckvis håravfall. Vilket betyder att min kropps immunförsvar angriper min kropp på ett felaktigt sätt och sätter alla mina hårsäckar i vilostadie och håret faller av. Det kan hända att det kommer tillbaka, men också att jag aldrig mer får tillbaka det. Det kan även leda till andra stadier av sjukdomen – jag kan tappa allt mitt kroppshår och aldrig få tillbaka det. Jag har gått från tjejen som alltid klagade på hur jobbigt det var att raka benen, till tjejen som njuter varje gång mina svarta hårstrån dyker upp på mina smalben.
Det hela började med att jag hade en liten, liten fläck i bakhuvudet (underhåret). Med tiden så blev fläcken allt större och borsten fylldes allt mer med hår. Jonathan sa att det var typiskt tjejer eller så berodde det på stress. Men en dag hade fläcken blivit större, mycket större. Jag bokade tid till vårdcentralen. Marika googlade på olika orsaker till det och pratade om att det kunde vara fel på min sköldskörtel. Jag blev livrädd! Man ska ALDRIG googla sjukdomar!!!
Hos vårdcentralen tog dom en massa prover och dom kunde konstantera att det inte var något fel på min sköldskörtel eller någon brist på vitaminer i min kropp. Allt såg bra ut. Jag fick komma in till hudmottagningen på lasarettet och efter bara en snabb blick på min kal fläck så kom domen. ”Du har Alopecia Areata och vi kan inte göra något åt det”. Jag bröt ihop och det gjorde även Jonathan som var med mig. Min största rädsla hade blivit sann. Just i en sådan stund så blir utseendet väldigt viktigt! Jag fick lite fakta om sjukdomen, veta vart jag kunde få hjälp med peruker och jag fick ett extra starkt kortison, inflammationsdämpande steroider, utskrivet till mig att massera in på fläcken. Jag kunde inte fatta att allt det här hände och jag önskade så jävla mycket just i den stunden att det faktiskt hade varit något fel på min sköldskörtel. Att jag kunde få lite tabletter eller en operation eller NÅGOT och sen skulle jag vara frisk igen. Frisk. Jag är ju egentligen inte sjuk. Jag har inte ont, iaf inte utanpå. Men inombords, psykiskt, så gör det jävligt ont varje gång jag borstar håret, tvättar håret eller ens ser mig i spegeln.
September 2012 såg jag ut så här och det var nu som det började gå fort.
December 2013 hade jag redan tappat så här mycket. Och nu var det tungt. Jävligt tungt. Kände mig som ett halloween freak, hade passat att se ut som en zoombie på en maskeradfest. Kände mig äcklig. Kände mig elak mot Jonathan som fick va ihop med detta missfoster.
I januari 2013 började det komma tillbaka, men jag kände mig ännu jävligt äcklig. Först i mars började jag känna att jag kunde ha håret utsläppt eller i en högre knut. Då såg det ut så här:
Det finns inget bevis på att mitt medel funkar, men det kan stimulera hårsäckarn och sätta igång dom. Jag hoppas och tror att det har en positiv effekt på mig iaf.
Och det är väl ungefär så här jag ser ut idag. Håret växer, men jag har en liten fläck som har ramlat av i det som har växt ut. Och på sidorna framme börjar jag tappa och det är bara en tidsfråga innan det kommer synas. Jag har bestämt mig för att den dagen jag inte kan dölja det längre så ryker allt. Alla måste vi väl testa på att vara flintis någon gång? Haha... Dåligt skämt.
Jag bryr mig inte så mycket om hur jag ser ut längre. Visst, jag kommer vara ett psykbryt den första tiden som flint. Även om jag har peruk så är det ju inte MITT hår. Och jag är rädd. Jävligt rädd. Dels för att Jonathan ska må dåligt över att jag mår dåligt och så tycker jag inte att han ska behöva ha en flint flickvän. Plus att chansen är ganska stor att mina barn och barnbarn kan komma att ärva den här sjukdomen och det är nästan det som är det jobbigaste.
Så alla där ute, sluta gnälla för att ni är lite tunnhåriga!!! Blir så ledsen när jag hör er... Ni har iaf håret kvar och ni kommer inte att tappa fläckar eller allting. Jag hade utan tvekan bytt med er och fått tunnt hår istället!!!
