kajlungsimitthjarta.blogg.se

I slutet av 2008 kunde jag titulera mig som husägare, endast 20 år gammal, av olika orsaker. Först som 24-åring orkade jag börja ta tag i huset och skapa mig en framtid. Även det av olika orsaker. Följ med mig i med- och motgångar med framtidsångest, familjefejder, pengafrågor, renoveringar och min sjukdom Alopecia Areata. Nu är det MIN tur att skapa mig en framtid!

Ny fläck, samma plats...

Kategori: Alopecia Areata

För några dagar sen började det klia en massa i min hårbotten. Jag bad J kolla bak i nacken på mig och det var som jag trodde, en fläck.



Han fick ta ett kort på det så att jag kunde få se det och "dokumentera" den. Det gör mig så jävla förbannad att jag har börjat tappa på ett ställe som det för lite mer än ett år sen inte fanns något hår alls... Jag kan inte låta bli att undra - kommer håret att komma tillbaka än en gång?

Födelsedag och hårfix!

Kategori: Alopecia Areata

Klippte mig för första gången på ett halvår nu i veckan. Som ni förstår så tycker jag att det är väldigt jobbigt att klippa mig... Och nu när det kommit nya fläckar och jag har tappat väldigt mycket hår den senaste tiden så var det med vemod som jag gick in till frisören. Men hon som klippte mig var duktig och det känns ju oftast bra efteråt!
Jag sa till frisören att jag hade Alopecia Areata och hon hade bara läst om sjukdomen, men aldrig träffat någon med diagnosen. Hon ställde många frågor om det och på ett sätt var det jobbigt att prata om det, men jag tror ändå att det blir en del av bearbetningen.
 
Dagen efter klippningen var det min födelsedag och jag kände mig faktiskt fin i håret för första gången på länge! Fick det jag hade önskat mig och lite till! En del inrednings prylar blev det också! Måste bara klura ut vart jag ska placera dem... :)
 
 
 
Sommaren närmar sig med stora steg och snart kan jag berätta varför det kan bli den bästa sommaren på länge... <3

Alopecia Areata - nya fläckar

Kategori: Alopecia Areata

Nu har det kommit nya fläckar i mitt hår. Fläckar som sitter på ställen där det kommer att synas om det ramlar av ännu mer hår. Så nu blir det ännu längre tid framför spegeln för att kunna dölja dem, svårare att ta av mig mössan när jag är inomhus och allt jobbigare att borsta håret...
 
 
Först blev den lilla fläcken i bakhuvudet allt större.Den 8:e september såg det ut så här:
 
 
Efter lite mer än två månader så hade det redan växt ut så här mycket:
 
Lyckan var TOTAL att det verkade gå så bra och jag kände att jag kanske snart skulle trivas allt mer med att ha håret nersläppt, sluta hata min egen spegelbild och sluta gå sönder lite varje gång som jag borstar håret.
 
Jag såg till att våga leka lite med mitt hår, passa på att se lite rolig ut när jag faktiskt ändå har hår! Så detta blev ett litet "konstverk":
 
Mitt emellan tofsarna kan man fortfarande se att det saknas hår och att mitt hår är väldigt tunt, men jag kände mig hur snygg som helst när jag tog detta kort!
 
Men lyckan brukar ju inte alltid vara särskilt långvarig som säkert många av er vet... Så den 5:e december så dök denna fläck upp. Den har ALDRIG varit där innan och den uppstod alltså över natten. Jag hade mycket hår i borsten både på kvällen när jag borstade håret, samt på morgonen när jag borstade och på duschgolvet efter duschen:
 
Mitt uppe på huvudet som en gammal gubbe.. Som att inte det var tillräckligt så ser jag även ut så här på sidorna:
 
Jag känner mig äcklig. Jag kan inte förklara på något annat sätt...
Mitt tunna hår lyser igenom när jag har håret uppsatt och nersläppt. Man kan se huden och hårfjunen genom håret och jag vet inte längre hur jag ska kunna dölja både sidorna OCH uppe på huvudet. På ett sätt vill jag raka av mig allt så att allt kan växa ut tillsammans och vara lika långt, men jag vet ju att det inte finns några garantier på att håret verkligen kommer att växa ut igen. Och jag är inte redo att bli flint. Trots mina två sjukt snygga peruker (orealistiska eller inte), så är jag inte redo att bli flint. Varken på hel-, halv- eller deltid....
 
 
 
 
 
 
 

Alopecia Areata

Kategori: Alopecia Areata

För ungefär ett år sen så fick jag för allra första gången en diagnos. En slags stämpel som jag kommer att ha för resten av mitt liv. Jag heter Sara och jag har Alopecia Areata.

 

Alopeci Areata betyder fläckvis håravfall. Vilket betyder att min kropps immunförsvar angriper min kropp på ett felaktigt sätt och sätter alla mina hårsäckar i vilostadie och håret faller av. Det kan hända att det kommer tillbaka, men också att jag aldrig mer får tillbaka det. Det kan även leda till andra stadier av sjukdomen – jag kan tappa allt mitt kroppshår och aldrig få tillbaka det. Jag har gått från tjejen som alltid klagade på hur jobbigt det var att raka benen, till tjejen som njuter varje gång mina svarta hårstrån dyker upp på mina smalben.

 

Det hela började med att jag hade en liten, liten fläck i bakhuvudet (underhåret). Med tiden så blev fläcken allt större och borsten fylldes allt mer med hår. Jonathan sa att det var typiskt tjejer eller så berodde det på stress. Men en dag hade fläcken blivit större, mycket större. Jag bokade tid till vårdcentralen. Marika googlade på olika orsaker till det och pratade om att det kunde vara fel på min sköldskörtel. Jag blev livrädd! Man ska ALDRIG googla sjukdomar!!!

Hos vårdcentralen tog dom en massa prover och dom kunde konstantera att det inte var något fel på min sköldskörtel eller någon brist på vitaminer i min kropp. Allt såg bra ut. Jag fick komma in till hudmottagningen på lasarettet och efter bara en snabb blick på min kal fläck så kom domen. ”Du har Alopecia Areata och vi kan inte göra något åt det”. Jag bröt ihop och det gjorde även Jonathan som var med mig. Min största rädsla hade blivit sann. Just i en sådan stund så blir utseendet väldigt viktigt! Jag fick lite fakta om sjukdomen, veta vart jag kunde få hjälp med peruker och jag fick ett extra starkt kortison, inflammationsdämpande steroider, utskrivet till mig att massera in på fläcken. Jag kunde inte fatta att allt det här hände och jag önskade så jävla mycket just i den stunden att det faktiskt hade varit något fel på min sköldskörtel. Att jag kunde få lite tabletter eller en operation eller NÅGOT och sen skulle jag vara frisk igen. Frisk. Jag är ju egentligen inte sjuk. Jag har inte ont, iaf inte utanpå. Men inombords, psykiskt, så gör det jävligt ont varje gång jag borstar håret, tvättar håret eller ens ser mig i spegeln.

 

 

September 2012 såg jag ut så här och det var nu som det började gå fort.

 

 

 


December 2013 hade jag redan tappat så här mycket. Och nu var det tungt. Jävligt tungt. Kände mig som ett halloween freak, hade passat att se ut som en zoombie på en maskeradfest. Kände mig äcklig. Kände mig elak mot Jonathan som fick va ihop med detta missfoster.

 
 
 


I januari 2013 började det komma tillbaka, men jag kände mig ännu jävligt äcklig. Först i mars började jag känna att jag kunde ha håret utsläppt eller i en högre knut. Då såg det ut så här:

 

 

 

 

 

Det finns inget bevis på att mitt medel funkar, men det kan stimulera hårsäckarn och sätta igång dom. Jag hoppas och tror att det har en positiv effekt på mig iaf.

Och det är väl ungefär så här jag ser ut idag. Håret växer, men jag har en liten fläck som har ramlat av i det som har växt ut. Och på sidorna framme börjar jag tappa och det är bara en tidsfråga innan det kommer synas. Jag har bestämt mig för att den dagen jag inte kan dölja det längre så ryker allt. Alla måste vi väl testa på att vara flintis någon gång? Haha... Dåligt skämt.

 

Jag bryr mig inte så mycket om hur jag ser ut längre. Visst, jag kommer vara ett psykbryt den första tiden som flint. Även om jag har peruk så är det ju inte MITT hår. Och jag är rädd. Jävligt rädd. Dels för att Jonathan ska må dåligt över att jag mår dåligt och så tycker jag inte att han ska behöva ha en flint flickvän. Plus att chansen är ganska stor att mina barn och barnbarn  kan komma att ärva den här sjukdomen och det är nästan det som är det jobbigaste.

 

Så alla där ute, sluta gnälla för att ni är lite tunnhåriga!!! Blir så ledsen när jag hör er... Ni har iaf håret kvar och ni kommer inte att tappa fläckar eller allting. Jag hade utan tvekan bytt med er och fått tunnt hår istället!!!